Alla föräldrar vill att deras barn ska kunna umgås med andra barn, skaffa vänner och bli inbjudna på kalas. Barn med hörselnedsättning tenderar att utveckla den sociala kompetens som krävs för att våga ta plats i skolan och på lekplatsen något senare.
”Troligtvis handlar det om att barn med hörselnedsättning är mer vana vid att kommunicera med en person i taget. Detta fungerar bra med vuxna men är lite svårare vid kontakt med hörande barn och kan försvåra förmågan att lösa problem” berättar australiensiska Anne Fulcher som är fil. dr inom uppfattat och talat språk.
I och med hörselnedsättningen växer barnen upp i en ”hörselbubbla” som gör det svårt att enkelt delta i samtal med vänner och familj i bullriga miljöer eller på avstånd”, berättar hon.
Fulcher har över 40 års erfarenhet och arbetar med Shepherd Centre som är en australiensisk välgörenhetsorganisation som hjälper barn med hörselnedsättning och deras familjer.
”Barnen är ofta mycket duktiga på språk men en del föräldrar oroar sig för att deras barn inte känner sig säkra i sociala sammanhang och t.ex. kanske inte blir inbjudna på kalas. Enligt studier som utförts av Shepherd Centre stämmer det att barn med hörselnedsättning ofta utvecklar sin sociala kompetens senare än hörande barn”.
Vad beror detta på?
Barn med hörselnedsättning umgås ofta med en vuxen i taget under hörselbehandlingar eller med barn som också har hörselnedsättning, menar Fulcher. Detta kan leda till att de går miste om sociala interaktioner med andra grupper.
Deras föräldrar tenderar även till att förenkla språket när de talar med sina barn med hörselnedsättning, i stället för att låta dem ta del av ett rikare språk. Det är vanligt för föräldrar att bli överbeskyddande genom att begränsa umgänget med hörande barn eller att välja att svara åt sina barn.
Det gör att barnen går miste om uppfattnings- och talmöjligheter, vilket Fulcher kallar för ”dolda språk” och som kan leda till att barnet utvecklar sin sociala kompetens senare än hörande barn.
Eftersom de inte hamnar i vardagliga sociala sammanhang lika ofta som hörande barn är det möjligt att de missar tecken i form av kroppsspråk, tonläge och gruppdynamik.
”Övning i social kompetens är lika viktigt för barnens taluppfattning och -utveckling som hörselbehandling och muntlig övning” menar Fulcher.
Metoder för att komma igång
Här följer några förslag från Fulcher på hur du förbättrar ditt barns sociala förmågor.
1. Utöka barnens umgängeskrets
Låt barnen leka även med hörande barn. Det är viktigt att hitta och planera aktiviteter med framförallt hörande barn och låta barnen lära sig av varandra.
Ge barnen möjlighet att umgås med människor i alla åldrar och många olika miljöer för att de ska få bättre grepp om kroppsspråk och problemlösning.
”Det är bra för barnen att ta del av både tysta och trygga övningsmiljöer och aktiviteter med hörande barn för att de ska kunna utveckla sina kommunikationsfärdigheter”, säger Fulcher. ”Det kommer bara att gynna dem”.
Ett bra sätt att utveckla barnens problemlösningsförmåga är att låta dem interagera med mindre grupper av hörande barn och t.ex. låta dem spela taktiska sällskapsspel.
2. Prata om sociala aktiviteter och konversationer
”Oavsett hur fantastiska och duktiga barnen är på att lyssna blir sociala miljöer (framför allt bullriga) något av en utmaning för dem när de har hörselnedsättning”, förklarar Fulcher. Lär dem vilka saker de ska hålla utkik efter, när det är okej att avbryta när någon talar och hur de väntar på sin tur och kan dela med sig av sin åsikt”.
Berätta även om hur kroppsspråk och tonläge förmedlar hur vi känner. På så sätt blir det lättare för barnen att ta in de olika aspekterna av hur man lyssnar och uttrycker sig. Detta gör det lättare för barnen att ta del i rollspel och turas om med andra barn.
Lär barnen om dolda språk som förmedlas med känslouttryck och kroppsspråk. Till exempel: ”Jane ser inte så glad ut. Jag undrar varför hon är ledsen.”
Ta hjälp av rollspel för att låta barnen tolka och kopiera ansiktsuttryck för att få bättre grepp om kroppsspråk och ansiktsuttryck. Fulcher rekommenderar hjälpmedel som kommersiella sällskapsspel och appar.
3. Behandla inte barn med hörselnedsättning annorlunda än andra barn
Undvik att förenkla språket eller att bara ge ett ord i taget. ”Låt dem i stället ta del av lika mycket som ett hörande barn och överös dem med ett kärleksfullt och detaljrikt språk”, säger Fulcher.
Prata med barnen regelbundet under dagen, ge alternativ och förklara vilka beslut som fattas.
4. Det är aldrig för tidigt eller för sent att komma igång
Barn utvecklar sin sociala kompetens tidigt, så det finns ingen risk att börja för tidigt. Enklare vardagsaktiviteter som att sjunga tillsammans, turas om, imitera barnens agerande och ljud är grunden för att läsa av varandra och ha en konversation. Om barnet är något äldre och verkar missa vissa sociala signaler är det inte försent att lära dem. Ge konstruktiva tips och specifika råd om du blir vittne till en situation som hade kunnat hanteras på ett bättre sätt. Tänk på att välja ett lämpligt läge. Förklara de dolda språken som barnet kanske missar och sätt att hantera dem bättre. Självmedvetenhet är något vi utvecklar genom hela livet. Det är viktigt att vara konstruktiv och vara ett stöd.
